Första steget förklarade en HR-chef för mig. Han berättade att den gamla räven som vägrade all form av träning, helt enkelt var rädd för att tappa ansiktet. Utåt var hon självsäker och resultaten var helt okej. Men i träning vägrade hon vara med, för tänk om något skulle gå fel inför kollegorna. Tänk om de såg att hon inte var perfekt.
Vi kan gå vidare på det, en vanlig version av rollspel som kan göra mig frustrerad är hur ofta som rollspelen sker i form av säljare, köpare och observatör. Hur ofta ser du andra träningar där en kollega ska vara publik och bedöma det den jämbördiga gör. Jag förstår att folk får spel över att göra sitt jobb inför publik. Tänk efter på hur många som ogillar att tala inför folk, de här är så gott som samma sak, fast kanske ännu värre. Vitsen med observatören ska vara att få återkoppling på det den som övar inte märker själv, men effekten är oftast att det blir teater istället för träning.
Till sist är det ofta deltagarna varken innan eller efter förstår effekten av rollspelen. Dels för att de inte får reflektera eller förklarat vad som sker. De får så breda ramar att det är oklart vad det är som de egentligen tränar. På tok för ofta får de träna hela alltet, som om ett rockband alltid skulle repa hela spellistan för en spelning och aldrig enstaka låtar eller solon, eller som fotbollslagets ända träning skulle vara träningsmatcher. Vi behöver så klart i första hand bryta ned träningen i moment och det gör att vi inte bör träna hela säljmöten. I alla fall inte i första hand, utan ge utrymme åt teknikträning i första hand, tränings möten som final när allt annat är på plats.
Jag tror att dessa misstag sker för att folk är lata och kopierar vad de sett utan att tänka efter. Men det finns en hel bransch som sysslar med att göra det här från grunden och med massa design. I världen i stort så är norden i framkant på Edularp (educational live roleplay), folk som kombinerar designen från rollspel och levande rollspel med pedagogik. Där går man mer nördigt in i varje detalj och slänger inte ut folk på djupt vatten direkt. Här är det du kan ta med från den branschen.
Gör du ett designat rollspel är rollspelen sent i utbildningen och skräddarsydda på olika moment. Publik är förbjudet och deltagarna får alltid reflektera efter på vad de gjorde. Innan någon får rollspela har de värmt upp och gjort många andra övningar. Deltagarna är trygga i rummet och på att de inte blir bedömda på sin träning. Ofta får de inte heller göra spelen som sig själva, utan ta en roll som matchar vad de behöver träna. Det kan också vara att de får en annan produkt eller ett annat typ av möte än de har i sin vardag för att träna sin teknik och olika delar av säljprocessen (eller vad för ämne kursen handlar om). Efter så reflekterar de och lyfter vilka bitar som de har tränat på så de slipper undra vad som var nyttan med rollspelet.
På detta sätt är de med på vad som var vitsen, slipper oroa sig för att tappa ansiktet och får en träning som direkt är relevant för deras resultat. Klart att en sådan övning tar mer tid att förbereda än att säga “nu tränar ni på det här, dela in er i triader så att en är köpare, en är säljare och en är observatör och sedan vill jag att observatören berättar vad säljaren gjorde för fel”. Tiden det tar att göra en bra övning är värt det, för att den andra tekniken inte ger något positivt resultat och leder till att många inte ens vill dyka upp på träningen, utan hellre gör misstagen inför kunden och tappar affären! Så vad säger du, ska vi planera smarta rollspel i fortsättningen? Mitt mål är alltid att övningen ska vara så kul att jag skulle vilja göra den även om det inte var en del av en kurs, för då kommer den verkligen bli av och ingen kommer känna något obehag.
Av: Gunnar Söderberg
Gunnar Söderberg föreläser och utbildar inom ledarskap och organisationer ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Med fokus på att hitta arbetsglädje och bygga trygghet i en grupp använder Gunnar Söderberg gamification, pedagogiska övningar och – inte minst – humor för att fånga sin publik och bidra till deras fortsatta utveckling.
