Vad är ett tröskelvärde?
Tröskelvärden bestäms av Europeiska kommissionen. De avgör huruvida nationella regler eller EU-direktiv ska gälla för en upphandlingsprocess, ett så kallat förfarande.
Vilka regler som gäller baseras på det totala värdet på en upphandling, ett så kallat beloppsvärde. Beloppsvärdet för en upphandling kan antingen falla under tröskelvärdet, där nationella regler gäller, eller över tröskelvärdet, där EU-direktiv gäller. Tröskelvärden kan vara olika för olika upphandlingar, och har tagits fram utifrån vad företag inom EU och EES förväntas vilja lägga anbud på över nationsgränserna.
Högre krav över tröskelvärdena
I stora drag skulle man kunna säga att upphandlingar som rör mer pengar också ställer högre krav på leverantörer. Upphandlingar över tröskelvärdena sätter ofta större press på leverantörer att visa på tidigare samarbeten och goda referenser. Det ger dessutom upphandlare större frihet att göra urval tidigt i upphandlingsprocessen – med andra ord gäller det att stå ut från början med sitt anbud om man ska ha en chans. För företag som vill komma in på den offentliga marknaden kan det vara en god idé att börja lämna anbud på upphandlingar som faller under tröskelvärdena.
Att delta i mindre affärer kan ge just den renommé som leverantörer behöver för att kunna ta del av större upphandlingar med mer komplexa förfaranden. Är du sugen på att få mer specifik information om möjliga förfaranden vid upphandlingar under och över tröskelvärdena, är det bara att läsa vidare.
Förfaranden vid upphandlingar över tröskelvärdena
Upphandlingar som har ett värde över den bestämda tröskeln innebär mer omfattande EU-regler. Detta brukar med andra ord kallas för direktivstyrda förfaranden. Det finns här ett antal olika förfaranden för upphandlande myndigheter eller enheter att välja mellan.
Den vanligaste metoden är öppet förfarande där alla leverantörer får lämna anbud, men det är även vanligt att använda sig av ett så kallat selektivt förfarande där den upphandlande myndigheten eller enheten får begränsa antalet leverantörer som lämnar anbud.
Det selektiva förfarandet kan vara effektivt om man tror att man kommer få en stor mängd anbudssökande, och kan alltså innebära att inte alla anbudssökande får lämna anbud vid en upphandling, även om man uppfyller kraven. Upphandlare måste dock bjuda in minst fem anbudssökande att lämna anbud.
I vissa fall kan upphandlande myndigheter eller enheter även få välja mellan så kallat förhandlat förfarande med föregående annonsering, förhandlat förfarande utan föregående annonsering, förfarande om konkurrenspräglad dialog eller förfarande om att inrätta ett innovationspartnerskap. Även i dessa processer får upphandlaren begränsa antalet anbudssökande, här till minst tre stycken.
Förfaranden vid upphandlingar under tröskelvärdena
För upphandlingar under tröskelvärdena gäller nationella regler som är något enklare även om de bär vissa likheter med EU-direktiven. Här är oftast lagstiftningen för förfaranden mindre detaljerad än för upphandlingar över tröskelvärdena. LUK innehåller inga bestämmelser alls om olika förfaranden, men LOU, LUFS och LUF har speciella bestämmelser.
Enligt dessa lagar kan man för upphandlingar under tröskelvärdena använda sig av ett så kallat förenklat förfarande där upphandlingen genomförs i ett steg och där alla anbudssökande får lämna anbud.
Man kan även använda ett så kallat urvalsförfarande där alla leverantörer har rätt att söka om att lämna anbud, men där den upphandlande myndigheten eller enheten sedan får välja vilka sökande som faktiskt får lämna anbud.
Kom igång med offentliga upphandlingar
Mercell annonserar upphandlingar både under och över tröskelvärdena.
Oberoende av hur erfaren du är som leverantör när det gäller offentliga upphandlingar, kan du komma en god bit på vägen genom att hålla koll på vilka regler och förfaranden som gäller för just den upphandlingen du är intresserad av att lämna anbud på.
Kom ihåg att läsa igenom upphandlingsdokumenten noga, och gör det där lilla extra för sticka ut i mängden.
Lycka till!
