Fenomenet kallas kryptovalutor, den största i kategorin kallas Bitcoin. Bitcoin lanserades 2009 av en person eller grupp – vi vet inte – under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Visionen var att skapa ett digitalt betalningssystem utan behov av banker eller statlig kontroll. Genom en decentraliserad teknologi kallad blockkedja skulle transaktioner bli snabbare, säkrare och spårbara.
Till en början lockade Bitcoin främst teknikentusiaster, samtidigt som bankerna beskrev den nya valutan som en högst osäker spekulationsbubbla. Intresset växte dock gradvis, och 2017 rusade Bitcoinpriset till nya rekordnivåer, vilket drog ännu större uppmärksamhet från såväl medier som institutionella investerare. I dag har Bitcoin, tillsammans med andra digitala valutor, tagit steget in i “mainstream”-ekonomin och accepteras som betalningsmedel av allt fler företag och finansiella aktörer världen över. Exempel inkluderar internationella betaltjänster, e-handelsjättar och resebolag som numera erbjuder kryptobetalningar som ett alternativ till traditionella metoder.
Men hur kan en digital konstruktion, utan fysisk substans, verkligen värderas till biljonbelopp?
Det enklaste sättet att förklara kryptovalutornas värde är att jämföra dem med andra immateriella värden, som aktier och våra digitala banktillgodohavanden. En aktie i ett företag innebär ingen fysisk produkt i din hand, utan är en digital representation av ett värde – samma grundprincip gäller för kryptovalutor. Dessutom är en stor del av våra pengar redan bara siffror på ett bankkonto. Precis som vi litar på att banken kan omvandla dessa digitala siffror till köpkraft, litar kryptoinvesterare på blockkedjan som teknisk infrastruktur.
Skillnaden är att blockkedjan är ett öppet nätverk av datorer som gemensamt verifierar varje transaktion, medan bankerna håller sina register i slutna system. Det är precis det som kännetecknar en decentraliserad ekonomi: ingen enskild aktör kontrollerar eller manipulerar bokföringen, utan ansvaret delas av alla deltagare i nätverket.
Värdet uppstår alltså ur vår kollektiva överenskommelse om att en viss digital enhet har ett visst värde, precis som när vi håller i ett kontoutdrag eller en aktiepost. Och detta regleras av blockkedjan.
Hur fungerar då blockkedjan?
Blockkedjetekniken kan liknas vid en digital bokföringsbok som delas av alla nätverksdeltagare i realtid. Varje gång en transaktion utförs, till exempel en överföring av Bitcoin, läggs den till i ett nytt ”block” av data tillsammans med andra färska transaktioner. När ett block är fullt, kontrolleras dess korrekthet av ett antal datorer (noder) som är anslutna till nätverket. Om alla datorer är överens om att blocket stämmer, ”stämplas” det och fästs permanent vid den ständigt växande kedjan av tidigare block. På så vis kan ingen i efterhand ändra eller manipulera informationen utan att det märks. Resultatet blir en transparent, säker och decentraliserad databas, helt utan en central enhet som står för tillit och kontroll.
Hur handlar du krypto?
Att handla kryptovalutor i praktiken sker oftast via särskilda plattformar eller tjänster som kallas kryptomäklare. Dessa fungerar ungefär som en vanlig mäklare på börsen, fast för digitala valutor. Genom att skapa ett konto och sätta in pengar kan du köpa och sälja krypto till aktuell marknadskurs, och mäklaren tar vanligtvis ut en avgift per transaktion. Säkerheten varierar mellan olika aktörer, så det är viktigt att undersöka vilka säkerhetsrutiner de har, exempelvis tvåfaktorsautentisering och möjligheten att förvara sina kryptovalutor i privata plånböcker. Genom en pålitlig kryptomäklare kan även nybörjare snabbt få tillgång till marknaden, men det gäller att jämföra både avgifter och användarvänlighet för att hitta den tjänst som passar bäst.
Att investera i “ingenting” är sen gammalt
Investeringar i det immateriella är inget nytt. Patent, varumärken och konstverk kan också säljas för astronomiska summor, trots att deras värde i grund och botten är immateriellt. Kryptovalutor är den senaste i raden av sådana fenomen, men deras utbredning globalt och användningspotential gör diskussionen mer angelägen än någonsin.
Slutligen bör vi komma ihåg att värdet hos allt mänskligt utbyte formas av förtroende, tillit och användbarhet. Så länge människor ser en framtid i Bitcoin och andra kryptovalutor kommer de fortsätta att attrahera kapital. Om vi en dag skiftar vår kollektiva övertygelse, kan biljonerna snabbt förångas. Tiden får utvisa utfallet.
