Alf RehnAlf Rehn är professor i innovation, design och management vid Syddansk Universitet. Med anledning av den märkliga tillvaro som coronapandemin har försatt oss i; har han i form av en krönika utvecklat några av sina tankegångar från sin succébok ”Ledarskapsparadoxen”, som gavs ut i fjol.
Förväntas göra två motsatta saker samtidigt
För er som inte har läst den; så handlar boken om den utmaning – eller den paradox – man som ledare ständigt ställs inför; vilken innebär att man förväntas göra två diametralt motsatta saker samtidigt.
En svårhanterlig paradox
Man ska dels blicka framåt och fokusera på de stora skeendena; och man ska dels vara här och nu och släcka eventuella bränder som uppstår.
Det är en paradox som kan vara nog så svår att hantera under goda tider.
Tusentals ledare är isolerade
”Idag, i vår globala pandemi, sitter tusentals ledare isolerade, försöker leda sina organisationer med hjälp av videomöten och massor av email, och känner sig ytterst stressade”, skriver Alf Rehn i sin krönika och fortsätter:
”Samtidigt vet de att deras organisation väntar sig en vision, att ledaren ger en tydlig signal och berättar att det finns en ljus morgondag, samtidigt som den helt unika situationen skapar fler och fler frågetecken här och just nu”.
Finns inga enkla lösningar
Så hur löser man ledarskapsparadoxen under coronapandemin?
Enligt Alf Rehn finns det tyvärr inte några enkla lösningar.
”Detta är snarare en balansgång, något vi får leva med och där vi måste acceptera att våra lösningar aldrig är perfekta. Ledare måste lära sig att inte söka perfektion, och acceptera att ibland är “lite ditåt” ett rätt hyfsat resultat”, skriver han.
Arbetat nära stora ledare
Även om det inte finns några klockrena recept för hur man ska agera som ledare denna galna coronavår; så vill Alf Rehn ändå dela med sig av några av de insikter som han har fått genom 15 års arbete nära många stora ledare.
Efter att ha sett dem hantera kriser och hjälpt dem att söka sin egen väg genom paradoxerna; så har Alf Rehn sett vad som fungerar när saker har gått riktigt snett – eller när framtiden har blivit väldigt svårt att förutse.
Alf Rehns ledartips under coronakrisen
Underskatta inte vikten av symboliska handlingar
Ibland är det viktigare att man gör, än vad man gör. I en kris där en organisation ser till sin ledare för vägledning och inspiration; ska man absolut inte agera förhastat. Men man får å andra sidan inte heller se ut som att man är handlingsförlamad. Stora ledare förstår vikten av symboliska handlingar. Som ledare måste man visa att det fortfarande finns saker att göra. Kanske handlar det om att donera ansiktsmasker till sjukvården, även om ens företag inte har något att göra med vare sig masker eller vård.
Acceptera faktum, men bara faktum
Som ledare måste du vara beredd på att tidigt konstatera att saker är på väg åt Hälsingland, även om det skapar oro i leden. Folk följer nämligen inte personer som de upplever som oärliga – och att försöka snacka bort en massiv kris är ett av de bästa sätten att verka oärlig eller smått sinnesförvirrad. Skilj dock på att acceptera faktum och att jaga upp en hysteri. Att vara öppen och ärlig är inte samma sak som att utåt ge uttryck för den rädsla och oro du som ledare antagligen känner inombords.
Fokusera på hopp
När en kris är som mest akut – och människor är som mest rädda. Då måste man som ledare kunna leverera ett hopp om bättre dagar. Det spelar mindre roll om du som ledare tror på det eller inte, du måste ändå kunna ”fake it until you make it”. Vissa ledare har problem med detta. Eftersom de känner att de inte kan garantera, att de bättre dagar som man hoppas på kommer att komma. Men hopp är inte ett krav. Hopp är vad man skapar genom att berätta att en annan, bättre värld är möjlig – och genom att lova att man kommer att göra det man kan för att ta folk dit.
Glöm inte att ge dig själv nåd
Så här, mitt i krisen, bör du som ledare komma ihåg att ge dig själv nåd. Det är svåra dagar – och det kommer fler sådana. Glöm inte att det inte finns några perfekta lösningar; även om organisationen gärna skulle se att man kom med sådana. Och fastän ledarskap tidvis kan kännas som en nästintill omöjlig utmaning; så har vi som samhällen genom historien skapat under efter under; och fått tusentals, tiotusentals, hundratusentals – ja till och med miljoner av människor att jobba tillsammans mot ett och samma mål. Vi har rest till månen, kämpat för mänskliga rättigheter, och lyft hela länder ut ur fattigdom och misär. Ledare har visat att vi kan skapa mirakel.
